Järnåldern
- English (ej tillgänglig)
- Svenska
- Meänkieli (ej tillgänglig)
- Julevsámegiella (ej tillgänglig)
- Bidumsámegiella (ej tillgänglig)
- Davvisámegiella (ej tillgänglig)
Årskurs: 1-3
Ämne: Historia, SO
Viktiga fynd skriver om historien
500 f.Kr.-1050 e.Kr
Järnåldern i Norrbotten är en fascinerande period då människors kunskaper, kontakter och sätt att leva förändrades på avgörande sätt. Genom spår av tidig järnframställning, nya former av hantverk och de första tamrenarna får vi en inblick i hur människor anpassade sig till och utvecklade livet i norr. Fynd av smycken och andra föremål visar dessutom att människorna i Norrbotten hade kontakter med områden långt utanför dagens länsgränser. Temaområdet ger eleverna möjlighet att upptäcka en spännande del av Norrbottens historia och fördjupa sin förståelse för hur livet kunde se ut för mer än två tusen år sedan.
Eleverna möter människor som började använda metall, byggde gravmonument och ristade in bilder i berghällar som fortfarande finns kvar idag. Frågor om makt, tro och vardagsliv väcker nyfikenhet och öppnar för jämförelser med dagens samhälle.
Arbetet med bronsåldern ger också perspektiv på hur kontakter mellan människor kan driva utveckling, till exempel genom handel med brons och andra värdefulla varor. Samtidigt får eleverna förståelse för hur nya idéer och tekniker sprids och förändrar samhällen över tid. Genom att arbeta med arkeologiska fynd, hällristningar och gravar utvecklar eleverna sina historiska färdigheter och reflekterar över hur vi kan tolka spår från det förflutna.
Temat lämpar sig väl för ett utforskande och ämnesövergripande arbetssätt där bild, berättande och praktiskt skapande får ta plats. Bronsåldern ger inte bara kunskap om en viktig epok i vår historia, utan också en förståelse för människans kreativitet, uttrycksbehov och förmåga att skapa mening.
Syfte i ämnet historia (Lgr22)
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom historien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.
Centralt innehåll årskurs 1-3
Att leva i närområdet
Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, bronsålder och järnålder
Att undersöka verkligheten
Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och till förlitlighet.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Det här behöver du
Beskriv material, dokument, länkar, PDF:er m.m
Illustration 1a av Fanny Felicia Svanberg
Artikel Järnåldern i Norrbotten
Illustration 1a Stenåldersliv

Frågeställningar
• Vad ser du på bilden?
• Finns det några likheter eller skillnader mellan det som händer på bilden och saker vi gör idag?
• Vad tänker du när du hör ordet järnåldern? Varför tror du att tidsperioden kallas så?
• Hade du velat leva på järnåldern?
Introduktion
Rita upp ett VÖL-schema på tavlan eller stort separat papper och häng upp i klassrummet. Detta fylls gemensamt i före och efter temaarbetet. Börja med att fråga klassen vad de vet om järnåldern och vad de önskar veta. Den sista rutan, vad har vi lärt oss, fylls i på slutet när arbetsområdet är slutfört.
Se VÖL-schema

-
VÖL-schema PDF (öppnas i ny flik)Ladda ner
PNG 8,42 kb
Tips!
Arbeta ämnesövergripande med slöjd-eller bildämnet och låt eleverna skapa något som knyter an till tidsperioden. Kanske vill de göra en utställning där de berättar om järnåldern i Norrbotten, visa upp vad de har lärt sig om temat för vårdnadshavare eller andra elever på skolan.
Begrepp från faktatexten Järnåldern
När eleverna arbetar med artikeln kan vissa ord och begrepp behöva gås igenom och förklaras. Man kan låta eleverna göra ett enkelt memory där man skriver begreppet på en "bricka" av papper och dess förklaring på en annan. Plasta in och klipp ut "brickorna" och testa spela memoryt där man ska hitta rätt förklaring till rätt ord.
Begrepp med förklaring till artikeln om Järnåldern
Genombrott - När något nytt börjar användas på allvar.
Arkeologiska undersökningar - Utgrävningar och studier av spår från förr, som en arkeolog gjort.
Förhistorisk - Tiden före vår historia skrevs ner. Det vi vet kommer från fynd och fornlämningar.
Kustland - Område nära havet.
Smiddes - Formades av metall genom upphettning och hamring.
Järnmalm - Bergart som innehåller järn.
Fornlämning - Gammal lämning efter människor, till exempel gravar, husgrunder eller fångstgropar.
Foga samman - Sätta ihop olika delar.
Välbevarat - I mycket gott skick trots hög ålder.
Urdikning - När vatten leds bort genom att gräva diken.
Trosföreställning - Tankar och idéer om gudar, andar eller religion.
Permanent - Något som är varaktigt och inte tillfälligt.
Vandringsled - Stig eller sträcka som människor eller djur följer regelbundet.
Kalvningsland - Område där renar föder sina kalvar.
Nordkalotten - De nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Offerplats - Plats där människor lämnade gåvor till gudar eller andra makter.
Inspirationstext för högläsning

Läs denna berättelse om järnåldersbarnen Aia och Ari högt för eleverna i början av arbetsområdet, som ett sätt att skapa nyfikenhet och intresse för tidsperioden. Låt därefter eleverna fritt samtala om berättelsen, i grupp eller helklass. Fånga upp tankar, frågor och funderingar som eleverna lyfter. Det kan bli en bra väg in till att sedan läsa faktatexten om järnåldern, som ger svar på mycket.
Ayla, Ari och björnen
ARI, AYLA OCH BJÖRNEN

Vintern hade varit lång och kall i landet vid den stora älven. Snön låg fortfarande kvar på sina håll i skogen, men solen hade börjat värma marken. Ari och Ayla bodde tillsammans med sin familj i ett litet vinterläger i skogsområdet. Under de kalla månaderna hade människorna levt av torkat kött, fisk och bär som de samlat under sommaren. Nu började förråden sina.
Alla väntade på våren och på isarna som skulle smälta fram de fiskrika vattendragen. När isen smält skulle familjerna flytta till sina sommarboplatser, där fisket var bättre och det fanns gott om mat. En morgon kom Ari springande tillbaka till lägret.
– Kom och titta! ropade han.
Ayla följde nyfiket efter honom ut i den blöta snön, tätt efter henne kom familjens hund Eli som följde med på alla äventyr barnen gav sig ut på. Ayla halkade lite i sin iver att se vad Ari ville visa henne. När hon reste sig såg hon dem, stora kloförsedda fotspår.
– En björn? frågade Ari med stora ögon. Eli nosade intensivt på marken.
Fotspåren försvann in mellan björkarna på en slingrande stig och vidare ner mot älven. De vuxna samlades kring spåren. Morbror Rávdna klev fram och granskade dem noga.
– Björnen har vaknat ur sitt ide, sa han allvarligt och strök sig om hakan med en bekymrad min. Tidigare än vanligt. Den lär vara hungrig.
Blickar möttes utan att någon sa något mer. De äldre såg bekymrade ut. Ayla visste vad detta betydde. En björn kunde vara livsfarlig, särskilt om den hade ungar. Samtidigt visste alla att björnen var ett djur som förtjänade respekt. Eli satte sig bredvid Ayla och hon strök hunden över den mjuka pälsen.
Den natten sov Ayla oroligt. Hon vaknade av ett ljud som hon inte visste om det kom från drömmen eller från skogen utanför. Hon bestämde sig för att smyga ut och se efter och kikade ut genom kåtans öppning. Hon klev försiktigt över Eli som raklång sträckt ut sig precis innanför kåtans öppning, hon snarkade lite där hon låg. Utanför såg Ayla norrskenet dansa som vågor ovanför trädtopparna. Färgerna var intensiva i toner av rosa, gult och grönt. Himlen kändes levande, kylan gjorde sig påmind och nöp henne i kinderna. När hon till slut somnade om drömde hon om en björn som vandrade längs älven. Björnen stannade ibland till och såg sig om efter henne, som om den ville att hon skulle följa efter. På morgonen berättade Ayla för sin mamma om drömmen.
– Kanske är det ett tecken, sa hon. Berätta gärna om drömmen kommer tillbaka.
Några dagar senare gav sig en liten grupp ut för att undersöka området innan den stora vårflytten skulle påbörjas. Ari, Ayla och Eli fick följa med, de gick genom skogen tillsammans med Rávdna och några andra vuxna. Eli sprang kors och tvärs över stigen, dök in bland buskar och skrämde upp fåglar som skriande flaxade upp i träden. De vuxna kontrollerade fångstgropar och snaror, nere vid älven tittade de till fiskeredskap som legat under isen hela vintern. Ju längre de gick, desto fler björnspår såg de. Ayla mindes sin dröm.
Plötsligt stannade Rávdna och höjde handen.
– Ssschh!
Ett knak hördes mellan träden. Sedan ett till. Ari kände hur hjärtat började slå snabbare. Ur skogen klev en stor björnhona fram. Hennes päls var mörk och rufsig efter vintern. Intill henne gick en liten unge. Ayla grep tag i Aris arm. Ari lade den andra armen runt Elis hals för att hindra henne från att rusa fram mot björnen. Ingen rörde sig. Hunden morrade djupt, reste ragg och visade tänderna men stannade hos barnen.
Björnen nosade i luften. Sedan stannade hon och reste sig på bakbenen. Hon såg enorm ut. Ari höll andan. Han hade aldrig varit så nära en björn förut, det här kunde sluta hur som helst. Rávdna stod stilla. Efter en stund böjde han lätt på huvudet.
– Vi vill dig inget illa, sa han lugnt utan att lyfta blicken från marken.
Björnhonan stod kvar några ögonblick, hon såg länge på Rávdna, hunden och barnen. Hennes näsborrar var vidgade och öronen fällda lätt bakåt. Det kändes som att hon övervägde om hon skulle fly eller försvara sin unge. Sedan sjönk hon ner på alla fyra igen och släppte ut en ljudlig fnysning, den lilla ungen gömde sig bakom hennes ena bakben. Utan ett ljud vände de sig om och lufsade ner mot älven.
När björnarna försvunnit bakom träden kunde barnen andas ut. Ari märkte att benen skakade lite, så han sjönk ner på knä. Eli slickade honom i ansiktet och viftade försiktigt på svansen igen. Ayla kunde höra sina egna hjärtslag dåna i öronen, hon kände sig lite vinglig.
– Varför jagade vi henne inte? frågade Ari när han åter hittade sin röst.
– Därför att man måste visa respekt, svarade Rávdna. I dag berättade björnen något för oss.
– Vad då? frågade Ayla.
– Vi ska ta reda på det.
De följde björnens spår hela vägen ner till älven. Där gjorde de en viktig upptäckt. På en plats var vattnet betydligt grundare än på andra ställen. Björnen hade enkelt tagit sig över.
– Ett vadställe! utbrast Rávdna.
Han log för första gången på länge, hela hans ansikte sken upp.
– Här kan vi passera när vi flyttar lägret!
När familjerna dagen därpå började flytta sina ägodelar mot sommarboplatsen blev färden glädjefylld, alla hade sommar i sinnet och stegen kändes lätta. Många av de gamla stigarna hade nu smält fram. Ari och Ayla hjälpte till att bära skinn, redskap och mat. Gruppen vandrade en hel dag, när de nådde vadstället som björnen avslöjat fann de att det fortfarande gick att ta sig över. En efter en vadade människorna genom det iskalla vattnet. Eli lekte sig genom vattnet så att hon skvätte ner både Ayla och Ari. Till slut stod hela gruppen på den andra stranden. Där slog de upp sitt nya läger. Några dagar senare fylldes älven av fisk, som förväntat. Näten blev tunga och barnen hjälpte till att rensa fångsten. En kväll satt Ari och Ayla vid elden och såg solen gå ner bakom de låga bergen.
– Tror du att björnen visste vart den skulle kunna ta sig över vattnet? frågade Ayla.
Ari tänkte efter. Eli låg vid hans sida och han kliade henne bakom ena örat och kastade sedan iväg pinnen som hon ivrigt rusade efter.
– Kanske, det kändes så. Vad tror du?
Rávdna log när han hörde deras samtal.
– Naturen visar ofta vägen, sa han. Men bara för den som lär sig att se och lyssna.
Ayla såg ut över älven som glittrade i kvällsljuset. Snart skulle solen lysa dygnet runt och få landskapet att bada i guldfärgat skimmer. Hon tänkte på björnhonan och hennes unge. Om de inte hade följt spåren den dagen kanske familjen aldrig hade hittat den säkra vägen över vårfloden, då hade flytten tagit flera dagar. Våren hade kommit till landet vid den stora älven och Ayla visste att hon aldrig skulle glömma björnens väg.
Faktatext
Läs artikeln om Järnåldern och arbeta med att packa upp texten. Läs gärna högt en gång för klassen och låt sedan eleverna arbeta i par eller mindre grupper med frågeställningarna här nedanför.
Frågeställningar till faktatext – använd frågeord
Hur bodde människor i Norrbotten under järnåldern?
Vad kallas det ämne man tillsatte i keramiken och varför gjorde man det?
Unna Saiva, Gråträsk och Rautasjaure är namn på platser i Norrbotten som har kopplingar till livet under järnåldern. Vad har man hittat där?
Människorna bodde ofta vid älvar och sjöar. Varför tror du att man valde dessa boplatser?
Stalotomt är ett begrepp som kopplas till järnåldern i Norrbotten. Vad är det för något och vart har man hittat rester av dessa?
Vem var Ottar Hålogaland och vad har han för koppling till järnåldern i Norrbotten?
Hur kunde de bevara och lagra maten?
Varför tror du att denna tidsperiod kallas för just ”järnåldern”?
Vad ser du på bilden?
Låt eleverna titta på Illustrationen 1a igen och sätta X för det som de hittar där.
Sätt X för det du ser på bilden

Placera meningar från artikeln i rätt ordning
Läs meningarna från artikeln om Järnåldern och placera in meningarna i rätt ordning. Meningarna som hamnat fel hittar du i rutan här:
Placera meningar från artikeln i rätt ordning
Här hittar du några meningar från faktatexten om Järnåldern, men de står i fel ordning. Läs stycket om holkyxan igen och placera meningarna i rätt ordning så som de står i artikeln. Sätt siffran 1-6 framför meningarna. Jämför sedan med en klasskamrats.

Fortsätt på historien om Ari, Ayla och Björnen
Låt eleverna titta på Illustration Järnåldersliv igen och tillsammans i par skapa en kort berättelse med hjälp av något som händer i bilden. Berättelsen ska handla om Aya och Ari och kan bli en fri fortsättning på historien om björnmötet. Det räcker att eleverna berättar om en speciell scen, den behöver inte bli lång utan målet är att träna på att föreställa sig livet under järnåldern. Eleverna kan med hjälp av stödord berätta sin historia för att sedan skriva ner den. Om de vill kan de läsa upp sina berättelser för klassen.
Fortsätt på historien om Ari och Ayla på Järnåldern
Låt eleverna titta på Illustration Järnåldersliv igen och tillsammans i par skapa en kort berättelse med hjälp av något som händer i bilden. Berättelsen ska handla om Aya och Ari och kan bli en fri fortsättning på historien om björnmötet. Det räcker att eleverna berättar om en speciell scen, den behöver inte bli lång utan målet är att träna på att föreställa sig livet under järnåldern. Eleverna kan med hjälp av stödord berätta sin historia för att sedan skriva ner den. Om de vill kan de läsa upp sina berättelser för klassen.
Exempel på stödord/meningar att använda (rita gärna upp schemat med stödord på tavlan):

Jämföra tidsperioder i två spalter
Låt eleverna fundera över skillnader i hur vi lever idag och hur man levde på järnåldern. Till hjälp har ni dessa spalter med innehåll, fyll i där det saknas. Övningen kan göras både gemensamt i helklass och i par, eller enskilt.
Järnåldern: Jämföra tidsperioder två spalter

Fyrfältare – livet på järnåldern
Skriv ord i rutorna, eller rita bilder, som beskriver hur människorna levde under stenåldern. Jämför sedan dina med en klasskompis.
Fyrfältare Järnåldern

-
Fyrfältare Järnåldern PDF (öppnas i ny flik)Ladda ner
PNG 19,01 kb
Dokumentärfilm om järnframställning i norr
På Arkeologidagen 2019 gjordes ett arkeologiskt försök att framställa järn, under projektet Järn i norr - om tidig järnhantering i norra Sverige. 2017 hittades två järnframställningsugnar utanför Vivungi, och analyser visade att man framställt stål där för över 2000 år sedan. Norrbottens Museum gjorde under Arkeologidagen ett experimentellt försök att framställa järn med samma metod som på forntiden, i filmen får man följa med i hela processen och se hur man tillverkade järn under forntiden.
Filmen finns att se på plattformen www.norrbottenshistoria.se under Artiklar - Norrbottens historia – Järnåldern. Den är ungefär 8 min lång med en berättarröst och textning på svenska.
Titta på filmen om järnframställning i norr
Länka till Youtube
Uppgift:
Om du har möjlighet kan du förbereda dig genom att plocka fram några mindre föremål av järn och ta med till klassrummet för att eleverna ska få se och känna på materialet.
Inled med att fråga eleverna vad de vet om järn. Reflektera tillsammans vad järn består av och hur man går till väga för att framställa det idag. Ni kan titta på en modern karta över Norrbotten och peka ut några gruvor och stålverk som finns i länet idag. Gå därefter vidare och fråga om eleverna tror att människor kunde tillverka järn för 2000 år sedan och hur det i så fall kan ha gått till.
Berätta sedan om filmen och vad den handlar om. Förklara att det är ett inspelat experiment som Norrbottens Museum genomförde 2019, där arkeologer ville ta reda på om man kan framställa järn idag med samma teknik och metoder som fanns för 2000 år sedan.
Titta på filmen tillsammans med eleverna. Efteråt kan ni diskutera innehållet i filmen och försöka sammanfatta hur experimentet gick. Lyckades arkeologerna framställa järn? Blev eleverna överraskade av resultatet? Fånga upp sådant som eleverna fastnat för och lyft det.
Källkritik - få syn på olika typer av källor
Samtala om vad en källa är och om olika källor berättar olika saker om historien. Fråga eleverna hur man kan få information om hur det var förr i tiden och samla alla förslag på tavlan.
Gör tre olika spalter på tavlan, samla förslagen i spalterna utifrån vilken typ av historisk källa de representerar, men vänta lite med att skriva ut rubrikerna (som ska representera olika kategorier av källor).
Om benbitar och metallföremål kommer upp, samlar du dem i en spalt och skriver rubriken Sådant man kan ta på. Om fotografier och brev eller böcker kommer upp, samlar du dem i en spalt och skriver rubriken Skriftliga källor. Om sagor, sånger eller intervjuer med äldre människor kommer upp samlar du dem i en spalt och skriver rubriken Muntliga källor. Låt sedan eleverna diskutera vad som är gemensamt för alla olika kategorier av källor och vad som skiljer dem åt. Låt de även diskutera huruvida någon kategori av källor är mer tillförlitlig än någon annan. Förklara ordet tillförlitlighet och fråga eleverna om vi kan använda det ordet i något annat sammanhang.
Låt eleverna arbeta i par och fundera över följande frågeställningar kopplade till de historiska källor som finns från järnåldern.
Välj en av följande källor:
· Holkyxa i järn
· Brotjärnsfyndet
· Järvträskskidan
Fundera över dessa frågor:
· VAD är det för typ av källa?
· Känner vi till VEM som har skapat källan eller varifrån den kommer?
· NÄR skrevs källan/när tillverkades föremålet?
· HUR är texten skriven/hur är föremålet tillverkat?
· I vilket SYFTE är källan skriven/föremålet tillverkat? VARFÖR skrevs texten/tillverkades föremålet?
· Vad kan källan berätta om TIDEN den är ifrån?
· Finns det anledning att TVIVLA på källans trovärdighet?
Analys av tvivelaktig tryckt källa – Ottars berättelse under lupp
Källorna som eleverna fått granska under stenåldern, bronsåldern och järnåldern är fysiska föremål (fornlämningar) som anses ha hög tillförlitlighet utifrån en rad källkritiska kriterier. Nu ska eleverna få bekanta sig med en mindre trovärdig källa, nämligen Ottar Hålogalands berättelse (tryckt text) om hans resa i Nordkalotten.
Berätta för eleverna om Ottar, om de behöver en påminnelse om vem han var och varför han nämns i informationen om järnåldern i Norrbotten. Förklara att den första nedtecknade versionen av hans berättelse skrevs av Alfred den stores krönikerskrivare på 800-talet i nuvarande England, troligen på latin. Det ursprungliga dokumentet som skrevs ner under 890-talet vid kung Alfred den stores hov finns inte bevarat. Det allra första originalmanuskriptet (arketypsmanuskriptet) har gått förlorat i historien.
Däremot finns Ottars reseskildring bevarad i två mycket tidiga, historiska handskrifter, en av dessa heter Orosius, Historia adversus paganos ('The Old English Orosius' or 'The Tollemache Orosius') och finns på British Library i London. Ett fotografi av den boken finns i artikeln om järnåldern. Den skrevs troligen i Winchester i början av 900-talet.
Syftet med denna övning är att eleverna ska förstå att innehållet har förts vidare genom avskrifter och översättningar i flera led, att de versioner som används idag bygger på senare avskrifter och översättningar, vilket innebär en risk för feltolkningar och innehållsliga förändringar. Under överföringen mellan fornengelska, latin, norska och moderna språk (svenska) kan ord, betydelser och geografiska beskrivningar ha förändrats. Berättelsen bör därför ses som en värdefull men osäker källa som behöver jämföras med andra historiska och arkeologiska belägg.
Välj alltså ut verket (boken) Old English Orosius' or 'The Tollemache Orosius' som idag finns på British Library i London som er källa. Låt eleverna i par få diskutera källans tillförlitlighet och brister med hjälp av samma frågor som tidigare:
· VAD är det för typ av källa?
· Känner vi till VEM som har skapat källan eller varifrån den kommer?
· NÄR skrevs källan/när tillverkades föremålet?
· HUR är texten skriven/hur är föremålet tillverkat?
· I vilket SYFTE är källan skriven/föremålet tillverkat? VARFÖR skrevs texten/tillverkades föremålet?
· Vad kan källan berätta om TIDEN den är ifrån?
· Finns det anledning att TVIVLA på källans trovärdighet?
Nu har det blivit dags att illustrera och praktiskt exemplifiera fenomenet med hur avskrifter och översättningar kan innebära en risk för feltolkningar och innehållsliga förändringar.
Gör så här:
VISKLEKEN
Låt eleverna sätta sig i en stor ring i klassrummet, på varsin stol. Om klassen är stor får de placera sig utmed väggarna. De ska sitta nära varandra så att de genom att luta sig åt sidan kan viska i örat på kompisen bredvid. Läraren ska sitta först i ledet och starta viskleken, läraren ska också vara den som är mottagare sist av alla. När läraren tagit emot informationen, som har gått igenom alla elever i klassen, skriver läraren upp det slutgiltiga meddelandet på tavlan.
Läraren viskar följande meddelande till den första eleven i ringen:
Längst upp i Norge bor jag med 678 renar som är mina. Jag har seglat norrut utmed kusten så långt landet når, min båt har dubbla segel och är den snabb. På resan mötte jag en man som sålde sälskinn, jag bytte till mig fem. I tjugofyra dagar och tjugofyra nätter seglade jag, tills landet svängde av österut.
Låt nu eleverna föra vidare denna information genom att viska till varandra, en efter en. Läraren tar emot meddelandet sist i ledet och skriver på tavlan exakt så som meddelandet tas emot. Skriv också upp meddelandet såsom det framfördes inledningsvis. Tillsammans gör ni en analys av om och hur meddelandet förändrats under visklekens gång. Fråga eleverna hur detta hör ihop med källkritiken ni genomfört av Ottars berättelse enligt de källkritiska kriterierna - att muntligt framförda berättelser riskerar att förändras med tiden.
Quiz: Vad vet vi om järnåldern?
Gör detta quiz enskilt eller i par när arbetet om bronsåldern är slutfört.
Läs artikeln om bronsåldern en sista gång om det behövs och låt eleverna arbeta med frågor och flervalsalternativ.
Quiz om bronsåldern

-
Bronsåldern Quiz PDF (öppnas i ny flik)Ladda ner
PDF 106,55 kb
Avslutning
Avsluta arbetet om stenåldern genom att tillsammans i helklass fylla i den sista delen av VÖL-schemat som handlar om vad man har lärt sig. Det kan vara bra att låta eleverna sitta i grupp en stund och samtala, samla ihop sina lärdomar innan ni gör det gemensamt.
VÖL-schema

Lekfull repetition - loppa om järnåldern
Som en lättsam repetition om järnåldern kan eleverna få vika en egen loppa som innehåller 8 st frågor om livet på järnåldern i Norrbotten. Loppan behöver skrivas ut i färg och eleverna behöver tillgång till sax.
Jenny Malmqvist
Uppdaterad: 17 nov. 2026
Publicerad: 08 sep. 2026