Välj rubrik

UTKAST 2026-09-08

Under denna tid blev nyttjandet av naturresurser breddat då människor började utvinna och bearbeta metaller på platser som Sangis, Vivungi och ett flertal andra platser. Metallprocessen krävde stora mängder malm, träkol och lera till att bygga upp ugnarna. Detta förutsatte en helt annan samhällsorganisation än tidigare, med ett stort kollektivt arbete. Framställningen, smidestekniker och föremål visar på kontakter österut.  

Hantverk och gravskick förändrades över tid. En ny typ av keramik uppträdde som innehöll asbest. Keramiken blev med denna teknik mer värmetålig och det gick att göra tunnare kärl. En plats där asbestkeramik har hittats är Nåtti i Arjeplogs kommun. Här har även en björngrav undersökts, en rituell nedläggning av en björn kopplad till samisk religion. 

Gravskicket vid den här tiden speglar en stor mångfald. Klippgraven i Aravuobma, gravarna vid Brotjärn, Vajkijaur och Sangishögen visar på olika influenser och trosföreställningar.  

Vid den här tiden uppkommer de första skriftliga källorna. Handelsmannen Ottars berättelse från 800-talets slut är den första skriftliga urkunden som beskriver Nordkalotten och dess många folk, däribland norrmän, samer, kväner och bjarmer.  
I texten skildras tama renar för första gången. Renskötseln anses växa fram under denna tid, något som styrks av de äldsta kända härdarna av samisk typ Rackträsk i nuvarande Arjeplogs kommun. De samiska stalotomterna i fjällen sätts i samband med skärningspunkten mellan vildrensjakt och renskötsel. Dessa lämningar har tidigare kopplats till myterna om Stalo i samisk tradition. 

De samiska offerplatserna Unna Saiva, Gråträsk och Rautasjaure talar för att religion och resursnyttjande var tätt sammanknutna. Föremål och djur offrades för god jakt- och fiskelycka. Fynden visar på kontakter åt flera olika håll, väster- öster- och söderut. Platserna har använts under väldigt lång tid.  

Fast bebyggelse började ta form i Norrbotten, och byar växte fram. Rutvik, Sunderbyn och Hietaniemi är exempel på tidiga jordbruksbygder i de näringsrika älvdalarna. Älvarna fungerade samtidigt som transportleder där fisket spelade en stor roll för försörjningen. 

FÖREMÅL:

• Spänne i brons

• Blästugn Haparandabanan

• Kedjehållare brons, Boden

• Björngrav (samisk) Jokkmokk?

• Ottar Hålogalands beskrivning av norr - kopia av texten?

• Järvträskskidan?

• Pilbåge?