Bronsåldern

En ny tid börjar

1800 f. kr. – 500 f. kr.

Bronsåldern markerar en tid av förändring och nya möjligheter i människans historia. Under senare delen av perioden började människor använda metall, vilket påverkade både vardagsliv och samhälle. Under bronsåldern blev människor alltmer bofast än tidigare och ritualer för gravsättning blev viktigt. Kontakter med andra områden ökade. Genom att arbeta med bronsåldern får eleverna förstå hur nya material och idéer kan förändra hur människor lever, samt hur spår från denna tid fortfarande finns kvar i Norrbotten och berättar om vårt gemensamma förflutna.

Eleverna möter människor som började använda metall, byggde gravmonument och ristade in bilder i bergshällar som fortfarande finns kvar idag. Frågor om makt, tro och vardagsliv väcker nyfikenhet och öppnar för jämförelser med dagens samhälle.

Arbetet med bronsåldern ger också perspektiv på hur kontakter mellan människor kan driva utveckling, till exempel genom handel med brons och andra värdefulla varor. Samtidigt får eleverna förståelse för hur nya idéer och tekniker sprids och förändrar samhällen över tid. Genom att arbeta med arkeologiska fynd, hällristningar och gravar utvecklar eleverna sina historiska färdigheter och reflekterar över hur vi kan tolka spår från det förflutna.

Temat lämpar sig väl för ett utforskande och ämnesövergripande arbetssätt där bild, berättande och praktiskt skapande får ta plats. Bronsåldern ger inte bara kunskap om en viktig epok i vår historia, utan också en förståelse för människans kreativitet, uttrycksbehov och förmåga att skapa mening.

Syfte i ämnet historia (Lgr22)

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom historien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.

Centralt innehåll årskurs 1-3

Att leva i närområdet 

• Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, bronsålder och järnålder

Att undersöka verkligheten

• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och till förlitlighet.
  

• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Det här behöver du

Beskriv material, dokument, länkar, PDF:er m.m

• Illustration 1a av Fanny Felicia Svanberg
  

• Artikel Människorna i Norrbotten blir alltmer bofasta

     Frågeställningar

• Vad ser du på bilden?

• Finns det några likheter eller skillnader mellan det som händer på bilden och saker vi gör idag?

• Vad tänker du när du hör ordet bronsåldern? Varför tror du att tidsperioden kallas så?

• Hade du velat leva på bronsåldern?

Introduktion

Rita upp ett VÖL-schema på tavlan eller stort separat papper och häng upp i klassrummet. Detta fylls gemensamt i före och efter temaarbetet. Börja med att fråga klassen vad de vet om stenåldern och vad de önskar veta. Den sista rutan, vad har vi lärt oss, fylls i på slutet när arbetsområdet är slutfört.

Tips!

Arbeta ämnesövergripande med slöjd-eller bildämnet och låt eleverna skapa något som knyter an till tidsperioden. Kanske vill de göra en utställning där de berättar om stenåldern i Norrbotten, visa upp vad de har lärt sig om temat för vårdnadshavare eller andra elever på skolan.

Begrepp från faktatexten Människorna i Norrbotten blir alltmer bofasta

När eleverna arbetar med artikeln kan vissa ord och begrepp behöva gås igenom och förklaras. Man kan låta eleverna göra ett enkelt memory där man skriver begreppet på en "bricka" av papper och dess förklaring på en annan. Plasta in och klipp ut "brickorna" och testa spela memoryt där man ska hitta rätt förklaring till rätt ord. 

Inspirationstext att börja med

Läs denna berättelse om stenåldersbarnen Aia och Ari högt för eleverna i början av arbetsområdet, som ett sätt att skapa nyfikenhet och intresse för tidsperioden. Låt därefter eleverna fritt samtala om berättelsen, i grupp eller helklass. Fånga upp tankar, frågor och funderingar som eleverna lyfter. Det kan bli en bra väg in till att sedan läsa faktatexten om stenåldern, som ger svar på mycket.

Faktatext

Läs artikeln om Bronsåldern och arbeta med att packa upp texten. Läs gärna högt en gång för klassen och låt sedan eleverna arbeta i par eller mindre grupper med frågeställningarna här nedanför.

Frågeställningar till faktatext – använd frågeord

• Hur bodde människor i Norrbotten under bronsåldern?
  

• Hur förändrades klimatet i Norrbotten under bronsåldern?
  

• Var ligger den största bronsåldersboplatsen och vad heter den?
  

• Vad hittade man för ”bevis” för att det funnits människor där?
  

• Vilket djur var viktigast för människorna under bronsåldern?
  

• Vad åt människorna på bronsåldern för mat?
  

• Hur kunde de bevara och lagra maten?
  

• Varför tror du att denna tidsperiod kallas för just ”bronsåldern”?

Vad ser du på bilden?

Låt eleverna titta på Illustrationen 1a  igen och sätta X för det som de hittar där.

Fyll i ord som saknas

Läs meningarna från artikeln och placera in orden som saknas. Orden hittar du i rutan här:

Jämföra tidsperioder i två spalter

Låt eleverna fundera över skillnader i hur vi lever idag och hur man levde på stenåldern. Till hjälp har ni dessa spalter med innehåll, fyll i där det saknas. Övningen kan göras både gemensamt i helklass och i par, eller enskilt.

Fyrfältare – livet på stenåldern

Skriv ord i rutorna, eller rita bilder, som beskriver hur människorna levde under stenåldern. Jämför sedan dina med en kompis.

Källkritik - få syn på olika typer av källor

Samtala om vad en källa är och om olika källor berättar olika saker om historien. Fråga eleverna hur man kan få information om hur det var förr i tiden och samla alla förslag på tavlan.

Gör tre olika spalter på tavlan, samla förslagen i spalterna utifrån vilken typ av historisk källa de representerar, men vänta lite med att skriva ut rubrikerna (som ska representera olika kategorier av källor).

Om benbitar och stenföremål kommer upp, samlar du dem i en spalt och skriver rubriken Sådant man kan ta på. Om fotografier och brev eller böcker kommer upp, samlar du dem i en spalt och skriver rubriken Skriftliga källor. Om sagor, sånger eller intervjuer med äldre människor kommer upp samlar du dem i en spalt och skriver rubriken Muntliga källor.

Låt sedan eleverna diskutera vad som är gemensamt för alla olika kategorier av källor och vad som skiljer dem åt. Låt de även diskutera huruvida någon kategori av källor är mer tillförlitlig än någon annan.

Arbeta med historiska källor

Arbeta i par, fundera över följande frågeställningar kopplade till de historiska källor som finns om bronsåldern.

 Välj en av följande källor:

• Gjutform

• Ben från tamhund

• Rester av en gammal grav med stenkista

 Fundera över dessa frågor:

• VAD är det för typ/kategori av källa?

• Känner vi till VEM som har skapat källan eller varifrån den kommer?

• NÄR skrevs källan/när tillverkades föremålet?

• HUR är föremålet tillverkat?

• I vilket SYFTE är källan tillverkat?

• VARFÖR skrevs texten/tillverkades föremålet?

• Vad kan källan berätta om TIDEN den är ifrån?

• Finns det anledning att TVIVLA på källans trovärdighet?

Quiz: Vad vet vi om bronsåldern?

Gör detta quiz enskilt eller i par när arbetet om bronsåldern är slutfört.

Läs artikeln om bronsåldern en sista gång om det behövs och låt eleverna arbeta med frågor och flervalsalternativ.

Avslutning

Avsluta arbetet om stenåldern genom att tillsammans i helklass fylla i den sista delen av VÖL-schemat som handlar om vad man har lärt sig. Det kan vara bra att låta eleverna sitta i grupp en stund och samtala, samla ihop sina lärdomar innan ni gör det gemensamt.